Så inför vi AI i vården – på riktigt
Hur kan AI införas i vården på ett sätt som är tryggt, begripligt och smidigt – utan att kvävas av byråkrati?
I samband med introduktionen av artificiell intelligens i sjukvården kommer en rad regulatoriska frågeställningar behöva hanteras. Förändringen går snabbt nu vilket innebär att vårdgivare och huvudmän står inför strategiska beslut. Här finns ett fönster att påverka teknikanvändningen på ett sätt som gynnar det gemensamma.
Under våren har vi på CareIfAI arbetat intensivt med att anpassa vår version av AI för de riktlinjer och policys vi tror kan komma tas fram i vården.
Arbetet har inneburit att vi på djupet analyserat regelverk som MDR, AI Act, Cyber Resilience Act, EU Data Act, NIS2, GDPR, HSL och patientsäkerhetslagen.
En fråga har stått ut som central i arbetet med regelverken:
Hur möjliggör vi innovation och klinisk nytta utan att tappa bort det som är vårdens kärna – tilliten, säkerheten och användarvänligheten?
Jag ser tre viktiga slutsatser som vi som samhälle behöver förhålla oss till:
Alla AI-verktyg kan inte förhandsgodkännas centralt. Vi behöver stärka vårdpersonalens kompetens och förmåga att själva avgöra vad som är ett trovärdigt och säkert verktyg.
Policydokument och riktlinjer ska vara ett stöd, inte en stoppkloss. De ska vägleda och ge ramar, utan att kväva den professionella autonomin.
Patienten ska alltid informeras när AI används, och varför. Det är en fråga om transparens, etik och förtroende.
Jag tror det är viktigt att varje vårdgivare överväger att skapa en praktisk AI-användningspolicy som vårdpersonal kan använda i sin vardag. Att diskutera frågor om ansvar, dataskydd, kliniskt omdöme och patientkommunikation i relation till artificiell intelligens är väl investerad tid.
Min inställning är att detta är en diskussion vi behöver föra bredare – inom regionerna, mellan professionerna och tillsammans med patienter.
Hur ser ni på artificiell intelligens i vården? Vilka frågor anser ni är viktigast just nu?
/Markus Boman
